40 + 6
Igår kväll tröttnade jag och idag bröt jag ihop..
Jag har ju nämligen planerat att föda barn i helgen.
Men jag verkar vara ensam om den ideen.
Eller ja, mamma och pappa verkar vara ensamma.
Så jag satte mig ner som ett barn och grät, haha.
Fyfan, jag hade verkligen fått nog kände jag. Jag orkar inte gå såhär längre!
Orkar inte vänta längre..
"Men det är max en vecka kvar" sa Jerry. Men ja, det kändes oändligt just då..
"En hel jävla vecka, det vägrar jag"
Det värsta är nog att jag inte känner ett piss. Inget, nada, noll.
Så inte nog med att det känns avlägset, det känns fan oändligt långt borta.
Det som gör ont är när hon snurrar, för hon vägrar ju ens fixera sig.
Ussh, jag vill fan inte gå en vecka till!
Om dom ens vill sätta igång mig 42 + 0 vill säga..
Nu borde vi väl ändå fått vänta klart? Tycker ni inte?
KOM NU!!
(nu känns det bättre, men jag är fortfarande l-e-s-s)
Jo jag tycker oxå att hon kan ta och komma ut nu! Längtar ihjäl mig ju!!!
Ja nu är det dags för henne att titta ut.. Vi vill ju träffa henne allihop! Men som Jerry säger så är det ju "bara" en vecka kvar och då kommer allt detta vara så värt det!
